Ny svensk studie: Lågkolhydratkost och 16:8 bra vid diabetes!

Medelhavsfrukost utan kolhydrater

En ny spännande svensk studie ger oss starka ledtrådar till hur en diabetiker bör äta. Det är den första studien som i detalj testar hur flera olika blodvärden ändrar sig över dagen beroende på hur en diabetiker äter.

Bakom studien står bland annat professor Fredrik Nyström.

Studien undersökte effekten av tre olika dieter på 19 försökspersoner med vanlig diabetes (typ 2). De fick äta frukost och lunch under övervakning. De tre testade dieterna innehöll lika många kalorier men skilde sig på följande vis:

Konventionell fettsnål kost (45-56 % kolhydrater)
Medelhavskost med enbart kaffe till frukost (= fasta liknande 16:8) och stor lunch (32-35% kolhydrater)
Måttlig lågkolhydratkost (16-24% kolhydrater)

Alla försökspersoner fick prova samtliga tre dieter under en dag vardera.

Resultat

Den genomsnittliga effekten av de tre dieterna på dagens blodsocker ses i detta diagram:

Den röda linjen är den fettsnåla kosten som de flesta diabetiker ännu får råd om. Den gav SÄMST blodsocker hela dagen, vilket var helt väntat (den fettsnåla kosten innehåller nämligen mer kolhydrater som höjer blodsockret). Eftersom för högt blodsocker är huvudproblemet vid diabetes kan man redan här dela ut titeln ”sämst i test”.

Den gröna linjen är lite fetare medelhavskost. De hoppade över frukosten och fick en stor lunch istället (lika många kalorier som övriga fick i både frukost och lunch). Som synes gav detta utmärkt blodsocker på morgonen. Efter den stora lunchen är blodsockret jämförbart med den fettsnåla lilla lunchen!

Notera att det är vanligt att hoppa över frukosten i flera medelhavsländer, såsom Italien, Grekland och Portugal.

Den blå linjen är måttlig lågkolhydratkost. Den gav bara små toppar efter frukost och lunch. Sammantaget gav den lägst genomsnittligt blodsocker över dagen.

Insulin

Man mätte också insulinvärdena i blodet under dagen. Här är resultatet:

Färgerna är som tidigare: Rött = lågfett, grönt = fastefrukost och blått = lågkolhydrat.

En överhoppad frukost ger som förväntat ingen insulinstegring, medan en stor lunch sen ger en rejäl topp.

Den fettsnåla kosten innehöll mest kolhydrater och gav som väntat högst genomsnittligt insulin under dagen. Dåliga nyheter även här för diabetiker som har dålig känslighet för insulin och svårt att tillverka så mycket som krävs. Den lågfettskost som de flesta diabetiker rekommenderas är alltså sämst i test även här.

Lägst insulin, bäst fettförbränning

Lågkolhydratkosten ger klart lägst genomsnittligt insulin under dagen, vid identiskt kaloriintag, trots vad vissa insulinförnekare brukar hävda.

Detta är bara en upprepning av många tidigare studier. Lågkolhydratkost ger mycket lägre nivåer av fettinlagrande insulin, punkt. Det är en fördel för alla som vill förbränna mer fett och lagra mindre kroppsfett.

Tidigare om insulin

Slutsats

Detta är en riktigt spännande studie tycker jag. Som förväntat ger måttlig lågkolhydratkost (med motsvarande mer fett) fina resultat. Men även att hoppa över frukost och äta en större lunch, á la vanan i flera medelhavsländer (som Italien, Grekland, Portugal), verkar också gynnsamt.

Vad händer om man kombinerar dessa två fördelar? Äter fetare lågkolhydratkost OCH hoppar över frukosten? Det kan tänkas ge ytterligare positiva effekter. Kanske blir 1+1=3? Dessutom kan man sannolikt få ytterligare gynnsam effekt av en striktare lågkolhydratkost än i studien. Exempelvis strikt LCHF.

Slutligen: Är en av orsakerna till att medelhavskost sammankopplats med bra hälsa just att folk ofta hoppar över frukosten? Bör periodisk fasta som 16:8 ses som en delkomponent i en hälsosam medelhavskost?

Studien

Läs studien gratis på nätet: PLOS ONE: A Randomized Cross-Over Trial of the Postprandial Effects of Three Different Diets in Patients with Type 2 Diabetes

Tillägg

Jag mejlade med professor Nyström och studien, han bidrog med en intressant observation:

Trots närmast dubbla mängderna insulin som insöndras är ändå glukosstegringen ca dubbel den med med lågfettkost jfr med högfettkost.

Den fettsnåla kosten tvingade alltså kroppen att producera dubbelt så mycket insulin som på lågkolhydratkosten. Och ändå blev blodsockerstegringen dramatiskt större. Det visar hur katastrofalt dålig en kolhydratrik lågfettskost är vid diabetes.